For today I am a boy

Jag lämnar mina drömmar om en veganvänlig punkskola och förbereder mig för tre år med nazisterna på IV. Haha, fan, ibland undrar jag om det inte är mitt eget fel att hela mitt liv är som en stor väntsal full av dödsdömda men ack så hoppfulla människor. Och nu vet jag att du tänker att det är klart att det är mitt fel, livet blir vad man gör det till men ja, nej. Jag vet inte. Det känns fortfarande som att allting är planlagt, som att alla planerat att förstöra för mig och driva mig till vansinne tills jag inte orkar mer och tar mitt liv. Precis som i Polanskis, The Tenant.