Skithuvud

Idag var typ ett skämt. När jag vaknade så gick säkringen för hela lägenheten för att jag försökte göra jävla gröt i jävla mikrovågsugnen. Aldrig igen tänkte jag. Efter en helt elfri dag kom någon och hjälpte mig, någon som luktade väldigt gott. Men dum i huvudet som jag är så ja.. Den gick igen. Fast bara den som var för hallens lampor? Hm. Jag vet inte, men det mesta verkar funka. Hela dagen är trots allt förstörd så ja. Onödigt skrivet men ändå. Grötbloggen. Surbloggen. Förut ramlade jag också, när jag försökte fixa säkringen. Så nu kan jag inte ligga ner. Men jag köpte en fin tröja på Monki. Jag tänker nog lägga upp en bild på den tröjan med min kropp i, bara för att ha en ursäkt till att skriva världens just nu finaste låttext. Men jag har fan ingen kamerasladd här kom jag på, äsch då. Kanske kan köpa en sladd men nä, knappast.

Chocolat Noir

Idag har varit en ganska bra dag. Jag har sett film och ätit god mat. Gröt med äpple, bär, solrosfrön, sojamjölk och kanel bland annat. Och nyss drack jag té med smak av Champagne och fläder, det var inte alls gott. Kanske godare med någon vegansk form av honung men det förmår jag mig inte att testa. Det är dock gott om man doppar mörk choklad. Men det är inte lätt att hitta äkta mörk choklad utan en massa socker och skit till ett mänskligt pris heller. Förutom på typ, Astrid och aporna. (saknad).

Jag ringde till Bup i Skärholmen också, och efter ungefär fem timmar av väntan och onödiga kommentarer så fick jag veta att jag skulle få komma på "bedömning" om "några veckor". Hm, okej? Jag förstår att det blir lite, låt oss säga rörigt, men det är väl inte skäl nog till att behandla någon sådär. Om jag ska gå till Bup så måste jag gå i Stockholm för annars kommer jag kanske dit en gång varannan månad och det funkar inte för någon. Jag behöver bup, jag behöver åtminstone någon samtalskontakt och nu blir jag nekad det för att jag inte vet var jag har mitt hem. Det är inte rättvist, jag bor ju här övervägande mycket av tiden nu och då kan jag väl gå till bup här tills jag bor i Höör mer än någon annanstans. Men nej, för jag är skriven i Höör. Jävla idiotsystem. Äsch, jag får vänta i en två tre fyra fem månader och se hur det blir. Fattar inte att de gör såhär mot mig, jag gick fan dit varannan vecka och nu har jag inte varit där på en månad men ingen bryr sig. ÅH. Vem vet, jag kanske inte ens bor här när bup hör av sig. Jag drömde att Fredrik lämnade mig och jag grät till döden. Jag skulle ta mitt liv men jag klarade inte av det, jag var för ledsen tom ångest katastrof förvirrad. Jag sa att, jag vill att döden ska vara någonting vackert, någonting fulländat, inte miserabelt. Jag vill dö när jag är lycklig i stunden. Det var kanske inte ens en dröm, vem vet. B kanske vet. Fan.

Imorgon ska jag baka bröd och tvätta lite, sen ska jag kanske in till stan och köpa lite nödvändiga saker, såsom strumpor och kanske någon liten present. När jag har gjort det så tar jag ut mina sista sedlar och börjar spara. Till vadå? Jag vet inte, det är nog finast att spara när man inte riktigt vet till vad.

Earl Grey

Hej, hej hej. Jag sitter i Fredriks säng och lyssnar på Bon Iver som så många gånger förut. Han är på jobbet och kommer kanske hem, kanske inte. Någon av de första dagarna av tvåtusenelva ska jag åka hem (fortfarande med ett frågetecken inom parantes). Jag vet ju fortfarande inte var eller vad som är mitt hem, men jag vet att jag alltid längtar dit, hem. Vart det nu än är. Jag ska till Skåne då i alla fall. Kanske borde jag följa med Marianne till Danmark, kanske inte. Vad är meningen med att åka dit egentligen, jävla misär. Jag är ju sex ton tyngre nu. Inget barn och så vidare, men han är lika äcklig för det och dessutom är det alkoholism att stå ut med också. Och alla döda djur som stirrar på min sallad med tårar i sina små marinerade ögon, nej nej nej.

Men det är så fint där på julen, så jävla fint. De bor ju ute på landet i Danmark, på en egen liten ö full av orörd natur. Och inne i byn är det precis som en liten bit av England, en liten bit av Gotland och en stor bit Danmark förr i tiden. Språket också, det känns som hemma. Mm. Och jag behöver komma bort från verkligheten en stund. Ja, jag vill faktiskt åka dit men så blir det nog inte. Vi får se. Sen är det ju tusentals och åter tusentals av slakterier och andra hemskheter också, och på julen.. Då kan man knappast gå utanför dörren utan att mötas av stora lastbilar fulla av skrikande djur eller likdelar, när man bor på djuruppfödningslandet i fläskparadisets Danmark. Men nog om det.

Sedan sist jag skrev så har det nog ändå hänt en del. Jag har upptäckt olika saker, som till exempel att ungfolkpartister som äter älggryta är de nya alternativa, att tahini är väldigt gott på mackan och att jag måste göra något åt min äckliga eetstoornis. För att det är så jävla onödigt att ha en, och jag orkar inte längre. Men att få tag på bup skärholmen är som att försöka ringa gud.

Jag tror att jag har ungefär sexhundra kvar på kontot nu. Om tre dagar får jag pengar, tretusen kronor till mat och andra nödvändigheter. Jag kanske får pengar av mina morföräldrar också, i julklapp. Och i Januari borde jag få studiebidraget igen för ja just det, jag har börjat skolan igen. På sätt och vis. Jag är inskriven på frostagymnasiet och ska läsa två ämnen på distans, engelska och historia, till att börja med. Och så ska jag vara sjukskriven deltid. Det känns bra. Tusen kronor till. Då kan jag börja spara och köpa film igen. Som förut. Precis så som jag vill ha det. Jag åker hem kanske två gånger i månaden varje månad för att gå till skolan, träffa mina vänner, känna doften av mitt blodiga rum, se på film varje morgon och äta en fint upplagd frukost, se på film varje kväll och dricka té.

På tal om pengar så brukar jag skriva när jag har investerat i fina saker, det ska jag börja göra igen tror jag. Jag har inte köpt något speciellt fint på länge eftersom att jag varit väldigt fattig, men en liten val och en bok har jag köpt. Boken var ett riktig fynd, tio kronor på stadsmissionen för Se dig inte om med Karin Fossum. Den har jag velat läsa länge. Valen heter Sir Whale Earl Grey vilket avslöjar två av mina nuvarande besattheter. Earl Grey och Storbrittanien. Jag har bestämt mig för att besöka dessa tre länder: Japan, Storbrittanien (Både Wales och England), och Ryssland. Det ska jag göra innan jag dör eller blir för gammal. På tal om Earl så ska jag pierca mig när jag kommer till Skåne, äntligen. Mellan ögonen. Mm. Allt detta är väldigt fina saker och rätta mig om jag har fel men, är inte det här det mest positiva inlägget jag någonsin skrivit, utan att vara manisk?

Hejdå, tack.