4 AM

Hej, hej, hej. Jag är så jävla
jag är så förvirrad nu. Lyssna inte på mig, jag vet ju inte vad jag talar om eller vet jag? Klockan är nollfyrafjorton på morgonen (så skrev jag för din skull), jag skakar. Och jag undrar om det här någonsin kommer bli något annat än ett kallt skämt. Jag är så trött på kylan också, än har den bara börjat. Den har inte brutit ut men redan skakar vi. Så vad ska vi göra när det händer, ni vet. När den kommer på riktigt. Vad gör vi då? Jag har sett en del filmer på sista tiden, fina filmer som jag alltid velat se. Det känns bra. Idag har jag sett Life during wartime och The virgin suicides. Life during wartime var ok, men sämre än alla andra filmer jag sett av honom, Solondz. Jag har inte gjort mycket mer.

Jag har inte sovit, men ändå har jag sovit. Jag är inne i en sån där period då jag inte sover alls i flera dagar och sedan tar jag mer medicin än jag kan erkänna och sover i några dagar. När jag vaknar är jag aldrig utvilad, men tiden har i alla fall gått lite snabbare. Som om det skulle göra någon skillnad, min tid är ju ingenting. Den är inte värd någonting. Alla går före den i kön till kassan, alla spottar på den när den ligger på gatan, alla skrattar åt den när den gråter och alla drar i den, slår på den, sparkar, skriker, hatar. Mina dagar är likadana, så ingen märker när en eller två dagar försvinner ändå.

Kanske någon dag kommer min tid att vara värd någonting, men det spelar väl ingen roll. När döden knackar på din dörr, öppnar du då? Eller låter du den stå utanför och frysa tills natten är över, tills ljuset kommer. Men när ljuset kommer utanför, kommer det nödvändigtvis innanför då också? Fråga inte så mycket jämt. Jag stoppade nästan handen i elden nyss. Det ska vi alla göra någon gång.

Kan någon förklara för mig vad jag egentligen ville med det här inlägget?
Alltså. Jag är så jävla glad att jag hittade poladroid, och tack för att en viss person ritade kartan.
Jag har alltid velat ha ett sådant program, mm. Perfekt. Fast den här bilden är ful, men det är den enda jag har på ett pariserhjul och jag ville ha en bild på ett sådant, för det är så jag känner mig just nu. Men nu lägger jag av för tillfället, adjö.