lördag 30 oktober 2010

Des Armes

Jag älskar Des Armes, jag verkligen älskar älskar älskar den. Jag vill se film men jag har ingen jag vill se själv. Jag gillar inte att se film själv så mycket, jag vet inte varför. Jag älskar känslan av att dela upplevelser med andra. Men bara när man känner likadant, alltså inte precis likadant men liksom att man upplever samma sak. Annars blir det inte så.

Jag har hittat ny musik på sista tiden också. Noir Désir, Ólafur Arnalds, The Sugarcubes och Sigur Rós är det jag lyssnar på mest just nu. + Björk och Nick Cave. Isländskt, magiskt och melankoliskt kanske. Det är svårt att koncentrera sig på film och böcker när det pågår ett krig i huvudet, men musiken går alltid att ha i bakgrunden liksom. Den spelar i takt till kriget men ibland vet jag inte om den är på min sida eller.. Min andra sida. Hm.

Nu är klockan flera timmar mer än vad den var när jag började skriva eftersom att jag fick ett fint telefonsamtal. När jag började prata så var det ljust, nu är det mörkt. Det känns fint. Någon dag kan jag berätta allt, men inte idag och inte på ett tag. Jag borde ta mig till Caroline snart, eller nu. Så jag ska göra det. Proshchanie, då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.