lördag 9 oktober 2010

Min kropp är en bur

Nu sitter jag här igen när andra sover, trötta efter en hel vecka av systematisk förutbestämd och nästan mekanisk lärdom. Folk säger att jag slösar bort min tid, kastar bort min framtid, och visst fan känns det dåligt. Ja, jag känner mig dålig och lat och äcklig. Men hur kan man kasta bort sin framtid? Kasta bort den. Ta den och slänga iväg den. Framtid kan ju betyda så mycket, inte nödvändigtvis positiva saker. Framtid kan vara misär, framtid är imorgon och om tjugo år, hur kan man kasta bort något som man aldrig egentligen har haft i sina händer? Det kvittar väl hur mycket vi planerar och bestämmer, hur många detaljer vi beräknar. Vi kan inte bestämma ändå, och när man förstår det så orkar man inte. För det är så människor är.

Jag är inte orolig över min framtid.
Men det är inte sant. Jag är orolig över min framtid, jag kan inte hjälpa det. Även om jag inte ser någon framtid så är jag orolig över att framtiden faktiskt finns och vad den då har att erbjuda. Ja, jag är nog egentligen mest orolig över att det finns en framtid, för jag är övertygad om att det i så fall är en dålig sådan. Jag är så trött på att vara såhär. Jag är så trött på mig själv och på alla andra och allting. Men ändå kan jag inte sova. Och jag blir så konstig, eller jag har blivit konstig, som att jag inte är.. mig själv. Äh, jag har väl aldrig varit mig själv eller ens vetat vad det innebär att vara sig själv. Jag har alltid känt mig utanför mig själv, men nu, nu känns det annorlunda och jag gillar det inte men jag känner också att jag inte har något val. Det finns bara en väg och det är den vägen jag tar nu och det kvittar hur långt jag skriver eller hur snabbt jag skriver för det kommer inte göra någon skillnad, inte för dig, mig eller någon annan. Vad ska vi göra då? Ska vi dö allihop eller leva i misär tillsammans, detta jävla ord, så frekvent skrivet. Ska jag sluta skriva det ordet eller leta efter något bättre, på riktigt eller på skärmen, eller bara försöka sova. Jag ska nog lägga mig ner och blunda nu. Hejdå.

Nej, ignorera allt jag skrev, för jag är skev.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.